( Sara Löfgren – Flickan ovanpå )



Bara för att man måste älska Zuko.


Egentligen borde jag skriva min analys på mitt tal.
(Ja - jag ska analysera mitt eget tal.)
Villintevillintevillinte.
Jag hatar analyser. Jag vill behålla mystiken i att inte fundera, liksom!

Jag hoppas att det där bandet pappa lånade funkar! Jag behöver sova.
Visst - jag sover nästan varje natt, men jag sover liksom inte... tillräckligt.
Först ligger jag och stirrar i taket i flera timmar utan att somna,
och sen vaknar jag hela tiden. Mardrömmarna är liksom fortfarande där.
Ibland måste jag tända lampan och ligga och andas.
Ibland måste jag hämta ett av de gamla gosedjuren, som kan skydda mig från monstren under sängen.
Ibland måste jag läsa en gammal bok, eller titta på en meningslös komediserie.
Ibland vill jag gå in och väcka mamma, och be om en godnattsaga.
Fast det gör jag förstås inte.
Natten tar liksom aldrig slut.

Hejsan, hoppsan, någon skjuter upp läxarbetet.

Vet ni?
Jag är trött på att sakna Ellinore.